(jag tänker alltid på dig i april)
en månads tystnad har gått, men grejen är den att livet inte varit så tyst som det sett ut här. inte tyst alls faktiskt. jag är mitt uppe i livet och fjärilarna rör sig ständigt i magen. jag åker tåg mot bättre platser, umgås med personer jag tycker om, dricker öl mest hela tiden och längtar efter bal student framtid.
aprilhimlen tog mig med storm precis som tidigare år, men i år var det annorlunda. det var något annat där, något mer där. något större i hjärtat som jag knappt kunde hantera, men som var så fint. håkan hellström släppte nytt album som träffade rakt i mitt hjärta, och jag har fortfarande inte släppt det med tanken - det sätter ord på precis alla mina känslor som alltid. åkte till min finaste sara och delade säng med henne i flera nätter. pussades, kramades, skrattade, höll handen och levde varenda himla sekund. träffade håkan tillsammans och var onyktra under en klar aprilhimmel. kan inte med ord beskriva min kärlek till henne. det kan låta klyschigt, men det är så jävla sant.
vill inte sitta inne och fokusera på en text med komplicerade ord i word-dokument, vill inte sitta instängd i skolan bakom skolbänkar och låtsas att jag lyssnar längre. jag vill spendera tid i solen med mina fina vänner, jag vill leva livet fullt ut, jag vill ta vara på all den tid vi har kvar med varandra. jag vill fånga livet för att sedan tappa det igen, och plocka upp det innan det faller till marken.
det är nu livet börjar, det är det här som är livet. promenerar i ett soligt stockholm med bästa personerna och bara är så himla lycklig i varenda kroppsdel - vill aldrig att denna känsla ska ta slut. vill aldrig aldrig att denna känslan ska ta slut.
Om du vill ha en idiot;
studentkryssning; finner knappt några ord för det om jag ska vara helt ärlig. tror att människor som aldrig har varit mitt ute på havet, rusiga av alkohol, lyckliga som få och med okända människor, kan tänka sig in i situationen över hur bra det faktiskt är, och hur vackert livet känns ända ut i fingertopparna. femtiotresjuttioåtta fina människor alkohol dans musik skratt tårar och längtan.
magont och ett huvud som värker. att ha alldeles för mycket redovisningar, rapporter, inlämningar och skolarbeten så att man knappt har någon koll alls. men egentligen är det okej, för jag förgyller livet med samtal till världens finaste farmor en helt vanlig torsdag som peppar mig om att det snart är över, och har så höga förväntningar om håkan hellströms skivsläpp, räknar ner dagarna till fina saker, njuter i aprilsolen och om en vecka åker jag till lund för att ha finaste helgen med bästa tjejen. snart är det över (men det kommer aldrig va över för mig)
tolfte april tvåtusenåtta såg jag håkan hellström för första gången och det var en viktig dag för mig på så himla många sätt. den dagen fastnade minnen av aprilhimlen i mitt hjärta på riktigt, och den har aldrig riktigt släppt. idag, fem år senare släpper han två låtar från nya albumet och jag är redan fast. klarar väl inte riktigt av det, men håkan är överallt och jag älskar det.
har föresten skaffat tumblr, och den finns här. om ni själva har en så kan ni väl skriva den i en kommentar. puss
Nu jagar jag morgonen längs avenyer;
Tog den här listan av fina Linn. Annar så är jag nöjd med tillvaron och imorgon åker jag på kryssning med mina fina vänner. Det är påsklov och det kunde inte ha kommit mer passande.
Fem saker som upprör dig
♥ Människor som ständigt klagar över precis allting
♥ Skönhetsideal och vikthets
♥ Människor som är emot ett jämställt samhälle
♥ Våldtäkter, finns få saker som upprör mig lika mycket som det
♥ Att alla barn inte är så trygga som de borde vara
Fem saker som gör dig glad
♥ Att det äntligen är april, bästa månaden
♥ Att det äntligen är april, bästa månaden
♥ Att jag fick det sommarjobbet jag ville ha
♥ Att dricka vin med mina vänner och dansa som om det inte finns någon morgondag
♥ Min familj
♥ Att jag om sjutton dagar är i Lund hos min finaste tvillingsjäl
Fem saker som du älskar
♥ Min familj och mina vänner
♥ Min familj och mina vänner
♥ Musik musik musik musik musik. Vore ingenting utan musik.
♥ Att leva festivalliv
♥ Att ha något att längta till, se fram emot, sträva efter
♥ Att ha något att längta till, se fram emot, sträva efter
♥ Min tatuering
Fem låtar som du lyssnar mycket på för tillfället
♥ Det kommer aldrig va över för mig - Håkan Hellström
♥ Låtsas som inget hänt - Ansiktet
♥ Låtsas som inget hänt - Ansiktet
♥ En veckas semester - Guldgossen
♥ Gatorna tillhör oss - Love Antell
♥ If you wanna - The Vaccines
Fem saker som du har gjort idag
♥ Packat till morgondagens studentkryssning
♥ Packat till morgondagens studentkryssning
♥ Träffat min bästa vän
♥ Kollat på the walking dead
♥ Gått klädd i tunna strumpbyxor och jeansjacka utan att frysa
♥ Lyssnat på oerhört bra musik
♥ Kollat på the walking dead
♥ Gått klädd i tunna strumpbyxor och jeansjacka utan att frysa
♥ Lyssnat på oerhört bra musik
Jag drunknar i din ocean;
Drömmer mardrömmar om nätterna, åker tåg i morgonsolen, drunknar emellanåt bland alla word-dokument och skolböcker,
planerar roligheter som inkluderar både alkhol dans och skratt för flera månader framåt, skrattar med fina vänner,
känner mig nöjd mellan alla vinglas innehållandes rödvin, åker till stockholm och skrattar och mår så oerhört bra.
Gråter nästan av stress för att nästa sekund skratta tills käkarna värker. Mår bra i en ocean av olika känslor och
väljer att längta drömma sträva istället för att kolla bakåt. Ibland blir det inte mer än såhär, och ibland är det
det enda som krävs. Det är helt okej, för detta är våren då vi tar över världen igen.
planerar roligheter som inkluderar både alkhol dans och skratt för flera månader framåt, skrattar med fina vänner,
känner mig nöjd mellan alla vinglas innehållandes rödvin, åker till stockholm och skrattar och mår så oerhört bra.
Gråter nästan av stress för att nästa sekund skratta tills käkarna värker. Mår bra i en ocean av olika känslor och
väljer att längta drömma sträva istället för att kolla bakåt. Ibland blir det inte mer än såhär, och ibland är det
det enda som krävs. Det är helt okej, för detta är våren då vi tar över världen igen.
Jag är en storm från ingenstans;
Allting har länge känts väldigt tråkigt och vanligt, jag har behövt att någonting nytt och spännande ska hända. Igår släppte Håkan Hellström sin nya singel. Det snöade och på tåget till skolan försökte vi få täckningen att fungera så vi kunde lyssna på den. Vi fick vänta en timme och trettio minuter tills vi kom till skolan, och efter mycket om och men fick vi höra den. Jag och mina två finaste vänner i ett nästan tomt klassrum med hjärtat i halsen ungefär. Har knappt kunnat lyssna på något annat sen dess. Den känns i precis hela kroppen och allt jag vill är att ha vår och lyckorus. Detta gjorde min vecka och min dag igår, och idag gör Håkan Hellström mig väldigt väldigt lycklig. Är precis lika kär i hans musik igen, och lika frälst som alltid. I april ska jag träffa honom på två signeringar och det gör mig lycklig och lugn.
"jag kommer älska dig när jorden gått under
för jag tänker aldrig dö, nej
det kommer aldrig va över för mig"
för jag tänker aldrig dö, nej
det kommer aldrig va över för mig"
She watches the wind blow, blowing all her problems away;
Måndagar av meningslöshet och trötthet. Känslan av oförståelse infinner sig i hela min kropp och hjärtat slår hårdare än vanligt. Ett liv fullt av roligheter men ingen tid till att andas ut, ingen tid till att försöka förstå. Förstå vad livet handlar om. Så märk mig till din och jorden den snurrade ännu ett varv och vinter får minnen att blekna ibland;
Mina senaste veckor från min instagram; njöt i egypten med läsning, öl och sol samt saknade det hela tiden när jag kom hem. Fikade mest hela tiden och i dessa fall: fettisdag med lillebror (bästa mami köpte semlor till oss), frukt och te med bästis en tidig vardagsmorgon och alla hjärtans dag fika med mina tre bästa vänner i brist på annan kärlek. Firade att sportlovet var här; shottade tequila, dansade med fina vänner och träffade en panda. Var hundvakt resten av sportlovet åt världens finaste fralla så gosade mest med honom och lillebror. Tillbaka i skolan och sena måndagskvällar med nudlar till middag i skolan, vi fick våra studentmössor och nu är det bara etthundratvå dagar kvar tills vi är fria från skolan och fria till att göra vad vi vill. Efter en tröttsam vecka såg vi guldgossen och kristian anttila, får äntligen höra körsbär live och får en skiva samt en kram efter konserten. Fortsätter kvällen med att dricka öl och dansa som om det inte finns någon morgondag med världens finaste vänner. Solen är tillbaka och jag lever i mina solglasögon, har bokat tågbiljetter både till stockholm och lund och har så mycket fint att se fram emot. Det som tunger hjärtat är ofta stressrelaterat men försvinner på några timmar igen, och det mesta jag känner just nu är: lycka.
När februaristormen yr;
Längtar mest tillbaka till paradiset. När jag promenerar i glittriga, snöfyllda gatukvarter är allt jag kan tänka på att resa till värmen igen. Att upptäcka ett nytt land, en ny kultur och att möta nya människor. Kreativiteten kliar i fingrarna och jag vill skriva så mycket, men jag hittar inte tiden till det. Vill inget annat än att kväva tankarna och rastlösheten med att dricka te ur muminkoppar och låta bok efter bok bli utläst. Men timmarna räcker inte till. Gosar med världens finaste hund hela lovet och vill aldrig att han ska åka hem, för på något märkligt sätt känns det som om han är den enda som förstår sig på mig just nu. I vanlig ordning känns lovet så otroligt passande och jag försöker att fokusera på mig själv. Den bästa delen med allt detta är att det bra känns precis lika mycket som det dåliga - om inte ännu mer i hjärtat kroppen själen. Lyssnar mest på detta, oavsett om det känns i hela kroppen av positiva eller negativa känslor;
Natten vi kysste all skit vi gått igenom här adjö;
Igår tatuerade jag mig, ä-n-t-l-i-g-e-n. Nu sitter den där den ska för resten av mitt liv och jag är så himla glad över det.
Förhoppningar, regnbågar, solsken och äventyr;
Veckan i Egypten med mami och lillebror stavas bara perfektion, lycka och frihet. Ville aldrig åka hem och nu vill jag bara åka tillbaka.
Verkligheten;
Om några timmar åker jag iväg på äventyr, men innan dess vill jag bara visa er detta fina inlägg som jag hittade på denna fina blogg. Det är sjukt att verkligheten ser ut såhär, och jag är så glad över att allt fler uppmärksammar det. Någon gång ska det ske en förändring.
"Alla har rätt till sin egen åsikt. Detta är min. Ni behöver inte hålla med mig. Men detta är något som har förstört så mycket och funnits i bakhuvudet i alldeles för många år. Nu ska det inte längre få påverka mig till något sämre.
Jag är så satans trött på detta eviga tjat om ideal, dieter och träning. Jag lovar, nästa person som talar om formen inför beach 13 eller klagar över att hon ätit för mycket i helgen, kommer jag att slå.
Jag orkar inte längre.
Vikthetsen finns överallt. Nu tänker jag inte längre tolerera den. Jag följer inte längre träningsbloggar. Jag håller fast vid att jag aldrig någonsin kommer att prova på dieter. Aldrig sockerstrejka (det är ju bara löjligt). Jag ska aldrig bedöma någon utgående från dess utseende. Jag ska inte jämföra. Jag ska inte tävla om vem som har mest träningsvärk. Låt mig få äta sötsaker och inte träna på en vecka utan ångest. Låt mig få äta vad jag vill när jag vill och hur mycket jag vill. Låt mig få träna hur ofta jag själv vill.
Jag har ingen aning om vad jag väger och vill heller inte veta det. Det spelar egentligen ingen roll. Visst, jag kan en dålig dag få ångest över att jag är två byxstorlekar större än de andra och att magen aldrig kommer att bli platt. Men är inte världen väldigt liten om allt kretsar kring utseendet? Och grundar det inte sig i vikthetsen som kräver en snedvriden kroppsbild? Det spelar ingen jävla roll att jag inte har smala ben eller inte tränar dubbelpass varje dag. Jag accepterar hellre att jag är tjock och lyckligt ovetande om alla krav än att vara smal och aldrig nöjd.
Det spelar ingen roll om ingen är av samma åsikt och jag står ensam i kampen om att stå emot vikthetsen, jag tänker inte längre lyssna och hjärntvättas till en förvrängd uppfattning. Så håll käften, tack!
För att förtydliga: det handlar mer om att acceptera sig själv, inte lyssna på det ätstörda idealet och radera ångesten, än ett tyck-synd-nu."
Jag är så satans trött på detta eviga tjat om ideal, dieter och träning. Jag lovar, nästa person som talar om formen inför beach 13 eller klagar över att hon ätit för mycket i helgen, kommer jag att slå.
Jag orkar inte längre.
Vikthetsen finns överallt. Nu tänker jag inte längre tolerera den. Jag följer inte längre träningsbloggar. Jag håller fast vid att jag aldrig någonsin kommer att prova på dieter. Aldrig sockerstrejka (det är ju bara löjligt). Jag ska aldrig bedöma någon utgående från dess utseende. Jag ska inte jämföra. Jag ska inte tävla om vem som har mest träningsvärk. Låt mig få äta sötsaker och inte träna på en vecka utan ångest. Låt mig få äta vad jag vill när jag vill och hur mycket jag vill. Låt mig få träna hur ofta jag själv vill.
Jag har ingen aning om vad jag väger och vill heller inte veta det. Det spelar egentligen ingen roll. Visst, jag kan en dålig dag få ångest över att jag är två byxstorlekar större än de andra och att magen aldrig kommer att bli platt. Men är inte världen väldigt liten om allt kretsar kring utseendet? Och grundar det inte sig i vikthetsen som kräver en snedvriden kroppsbild? Det spelar ingen jävla roll att jag inte har smala ben eller inte tränar dubbelpass varje dag. Jag accepterar hellre att jag är tjock och lyckligt ovetande om alla krav än att vara smal och aldrig nöjd.
Det spelar ingen roll om ingen är av samma åsikt och jag står ensam i kampen om att stå emot vikthetsen, jag tänker inte längre lyssna och hjärntvättas till en förvrängd uppfattning. Så håll käften, tack!
För att förtydliga: det handlar mer om att acceptera sig själv, inte lyssna på det ätstörda idealet och radera ångesten, än ett tyck-synd-nu."
Det finaste och bästa bästa inlägget jag har läst på länge. Det kommer alltså härifrån, så jag står inte för denna texten - men jag håller med till hundratio procent. Och glöm aldrig, ni är fina och bra precis som ni är.
We were kings of the streets, not yet beaten by defeat;
Pulsar i snön på gator som ännu inte blivit skottade ner till tåget vid 05:52. Skrattar åt allt när övertröttheten tar över i skolan. Den riktiga tröttheten slår mig inte förrän jag ska sova och tankarna flyger runt i huvudet.
Ser Markus Krunegård i Hultsfred när snöstormen yr utanför. Låter tårarna rinna hejdlöst till Café de Flore men är lyckligast i världen och min bästavän håller om mig. Dricker öl, skrattar högt och får en kram av honom efter konserten. Vill föralltid att livet ska se ut såhär, tänker jag när jag somnar den natten.
Har ångest, kramas och pratar ut om det med mina närmsta. Begraver mig i skolrelaterade papper och word-dokument och vet knappt vad jag skriver.
Kollar på P3 guld och låter än en gång musiken hela mig. Minns hur livet såg ut för ett år sedan och inser hur mycket bättre det är nu.
Är en stolt storasyster en söndag i januari och om några dagar åker jag mot varmare breddgrader. Ska sola, bada, må bra och slappna i en hel vecka.
Ser Markus Krunegård i Hultsfred när snöstormen yr utanför. Låter tårarna rinna hejdlöst till Café de Flore men är lyckligast i världen och min bästavän håller om mig. Dricker öl, skrattar högt och får en kram av honom efter konserten. Vill föralltid att livet ska se ut såhär, tänker jag när jag somnar den natten.
Har ångest, kramas och pratar ut om det med mina närmsta. Begraver mig i skolrelaterade papper och word-dokument och vet knappt vad jag skriver.
Kollar på P3 guld och låter än en gång musiken hela mig. Minns hur livet såg ut för ett år sedan och inser hur mycket bättre det är nu.
Är en stolt storasyster en söndag i januari och om några dagar åker jag mot varmare breddgrader. Ska sola, bada, må bra och slappna i en hel vecka.
Vi dansar bättre utan kläder;
Över nyår åkte jag iväg med mina tre bästa personer i några dagar för att säga hejdå till tvåtusentolv och säga hej till tvåtusentretton. Vi spenderade fyra dygn i en stuga på västkusten och det var de bästa dagarna på länge. God mat, filmer, alkohol, promenader, bilfärder, musik, dans, nyårspussar och skratt så att vi hade träningsvärk. Bästa någonsin ungefär och tvåtusentretton kommer fortsätta på samma spår.
Tvåtusentolv;
Är otroligt dålig på hela blogg-grejen för tillfället, men här kommer iallafall en resumé på det tvåtusentolv som snart är över. Det var ett bra år.
Januari började med att jag firade in det nya året på ett kallt öland med min fina familj och struntade i alla nyårsfiranden som fanns. Minns knappt ingenting av de första månaderna på året för tänkte att ingenting egentligen hände. Jag drack vin och dansade till Melody Club med min bästavän och åkte till Stockholm för att vara med på inspelningen av The Voice. Jag och mina vänner anordnade världens bästa överaskningsfödelsedagsfest för finaste Josefin och det var, på riktigt, en av de bästa kvällarna i hela mitt liv. Fick äntligen mina bästa skor på fötterna och var ganska förvirrad.
Februari är en till månad jag knappt minns något av. Vi hade filmgala i skolan och mina vänner var fina. Min lillebror räddade mig som vanligt när allt var kaos och ingenting kändes rätt. Vi hade sportlov och jag spenderade både eftermiddagar, kvällar och nätter med mitt fina tjejgäng. Sista helgen i februari såg vi Den Svenska Björnstammen i Hultsfred och det är något vi aldrig kommer glömma.
I mars var vissa dagar gråa, och vissa dagar smög sig vårvädret fram. Jag ville bara ingenting och ville bara vara nära honom, vilket kändes som det jobbigaste som någonsin kunde hända. Såg finaste vännen gå modevisning och äventyrade till Västervik med min bästis en helt vanligt fredag för att komma iväg lite.
Aprilhimlen tog året med storm och är en av mina favoritmånader även detta år. Kände så mycket stress men samtidigt hände det så fina saker hela tiden. Var på signering med Markus Krunegård och att höra hans låtar, känna hans kramar och få hans autograf betydde allt den där måndagskvällen. En fredagkväll fick jag äntligen krama om min tvillingsjäl och andra halva igen, världens finaste tjej. Dagen efter tog jag flyget till Kanarieöarna med min familj, och det kan ha varit den bästa veckan på hela året. Andades i normaltakt och slappnade av på ett helt annat sätt. Efter åkte jag till Tyskland med fina Alice för att besöka våra utbytesvänner, med blandade känslor så blev det en ganska ångestladdad resa men som trots allt innehåller några bra minnen. Avslutade april med att fira valborg men en hög bra personer.
Äntligen kom maj och det kändes äntligen som att livet skulle ordna upp sig. En helt vanlig torsdagskväll bestämde Ellis och jag oss för att vara spontana och det resulterade i en picknik med hårdrock och glömt kaffe. Vi firade även att min syster fyllde tjugoett år och jag var med om min sista dansuppvisning på länge, kanske för alltid. Var med och anordnade en festival med bästa kf brun där bland annat Little Marbles spelade, och ramlade sedan vidare på en kväll i svartvitt. Fina maj och fina minnen.
Det blev juni och jag blev lycklig på alla sätt och vis, fotade nästan ingenting trots att det hände så himla mycket. Vi fick vårt efterlängtade sommarlov och såg de lyckliga studenterna springa ut. Hade en underbar och helt galen kväll mitt ute i ingenstans med mina fina klasskompisar, det regnade så himla mycket och allt vi gjorde var att dansa och skratta. Sedan blev det äntligen dags för världens bästa hultsfredsfestival. Åkte dit med mina bästa favoritpersoner och det var lycka, kärlek, musik, fylla, artonårsdagar och dans i flera dagar. Så himla sjukt och så himla bra. Jag var arton år när jag åkte hem och två dagar efter tog jag mitt körkort, samma dag träffade jag min systers hund Frank för första gången som betyder så mycket för mig idag. Kunde inte släppa mina tankar på att jag var ung och levde i nuet så vi tog första bästa tåg upp till borlänge en dag, såg mumford & sons och hade konstigaste dagen i mitt liv.
Juli fortsatte med att jag jobbade så himla mycket, vilket var väldigt bra ändå. På min lediga tid utnyttjade jag körkortet hela tiden och åkte på äventyr med min lillebror, och äventyr med mina fina vänner. I mitten av juli någon gång bestämde jag mig spontant för att köpa en biljett till emmaboda och åka dit till min tvillingsjäl. En av de bästa veckorna i mitt liv, fick spendera flera dygn med hon som betyder allt. Vara nära, dela tält och hålla handen i folkmassor. Vara lyckligast i världen. Föll på riktigt för Maskinen och för honom.
Sommaren började lida mot sitt slut, han och jag påbörjades men avslutades lika fort. Sista helgen i augusti var jag ledig, och satte mig på ett tåg till Stockholm. Umgicks med syster i flera dagar och sista sommarlovskvällen såg vi kent vilket var otroligt fint och mäktigt. Skolan började och första helgen blev en sambohelg med mina bästavänner. Vardagarna blev rutin och tillslut tog jag beslutet att han faktiskt inte hade en plats i mitt liv längre, som han haft det senaste året.
September blev den där månaden då jag försökte vänja mig vid tillvaron och vänja mig vid att han inte fanns där längre, trots att jag bestämt det själv. Det var kräftskiva på favoritplatsen och jag lät min bästis rädda mig hela tiden. Minns inte så mycket mer än så.
I slutet av september fyllde min bästavän arton år och samma dag begav jag mig iväg till Brighton med min klass där vi spenderade första veckan i oktober. Herregud vad bra vi mådde och vad lyckliga vi var och vad minnen vi skapade. Det finns liksom inget mer att säga än så. Jag var zombie på halloweenfest, spenderade kvällar med min bästis, fotade soluppgången med mami och beställde min Håkan Hellström-biljett. Pluggade tills jag stupade och längtade bara tillbaka till världens bästa Brighton eller åtminstone till något slags lugn.
November fortsatte med ständigt pluggkaos och ständig stress. Hade ångest över prestationen och blev aldrig nöjd med någonting. Såg Markus Krunegård två gånger och det var det finaste på hela månaden, för han har räddat mig hela detta år. Markus Krunegård är tvåtusentolv. Umgicks mycket med min syster och det gjorde mig lugn och trygg, medan jag fortsatte handskas med allt som drog ner mig.
December är tvåtusentolvs sista månad och månaden gick så himla fort. Vi anordnade en konsert med Love Antell vilket var himla fint. Några dagar efter grät jag ihjäl mig till Henrik Berggren med min finaste vän och det var ungefär det bästa någonsin. Ytterligare några dagar senare fick jag huset för mig själv och mina vänner flyttade in. Vi såg Maskinen vilket som vanligt var bästa någonsin längst framme vid kravallstaketet. Allt plugg lugnade sig under sista veckan, min julafton var hur fin som helst och dagarna efter har varit underbart för jag behövde verkligen ta det lugnt.
Sammanfattningsvis har tvåtusentolv varit ett fint år. Vi har lärt oss hur vi hanterar varandras olika sidor och vi lever mera i varandra än bredvid varandra. Jag uppskattar allting jag har och är mer tacksam än vad jag någonsin varit. Och jag är mer redo för tvåtusentretton än någonsin.
Glimmer in the city lights;
Snön yr omkring mig och jag gråter till världens finaste Henrik Berggren med världens finaste vän. Mitt i allt pluggkaos klarar man av att stanna upp och tänka över hur fint allting egentligen är. Fjortonåriga jag hade varit stolt över mig. I helgen ska jag dansa fastän hjärtan brister till bästa maskinen och ha sambohelg med mina vänner. Med de som betyder allt.
